Fakta om Sofiero Slott
1864 köpte kronprins Oskar och hans hustru Sophia hemmanet Skabelycke, ett stycke
norr om Helsingborg, för att där bygga sitt sommarslott Sophie-Ro. Slottet stod
färdigt året därpå men med ett annorlunda utseende än idag, bland annat hade
slottet bara en våning. 1874-76, då prinsparet blivit kungapar, byggdes slottet
om till det utseende det har idag.
1905, det år den svensk-norska unionen upplöstes, skänkte Oskar II slottet till
sitt äldsta barnbarn, prins Gustaf Adolf och hans hustru Margareta, i bröllopsgåva.
Slottet behövde renoveras varför en sådan genomfördes. Väggar slogs ut och de
mörka färgerna byttes ut för att ge slottet en ljusare och luftigare atmosfär.
Fram till 1905 har trädgården ingen framträdande roll på Sofiero. Den finns
i huvudsak i närheten av slottet och i slutet av 1800-talet låter Oscar anlägga
en större fruktträdgård.
Kronprinsparet Gustaf Adolf och Margareta är bägge mycket trädgårdsintresserade
och det dröjer inte länge förrän en helt ny trädgård växer fram på Sofiero.
Margareta är växtkunnig, har en väl utvecklad känsla för färg och form. Tillsammans
anlägger de stenpartier, planterar rhododendron, låter anlägga omfattande blomsterplanteringar,
ett köksland anläggs också. De uppför ett växthus och anställer en riktig trädgårdsmästare.
På mindre än 15 år skapar de tillsammans en fantastisk trädgård.
Margaretha dör 1920 och efterlämnar make med fem barn. Gustaf Adolf blir sitt
Sofiero troget och tillbringar somrarna där fram till sin död 1973. Han gifter
om sig 1923 med Louise från England. Hans intresse för trädgården bara växer.
Han odlar sin slottsträdgård och utvecklar med tiden ett unikt intresse för
släktet rhododendron. Under sin tid låter han plantera mer än 5 000 plantor
med mer än 400 olika slags rhododendron. De flesta växer i de bägge raviner
som löper norr och söder om slottet.
Gustaf VI Adolf testamenterar Sofiero till Helsingborgs stad 1973. Mycket har
hänt i trädgården sedan dess. Sofiero är en historisk trädgård som vårdar och
utvecklar sitt arv.
